Självbedömning, kamratbedömning och samarbetsinlärning
Ger man vitsord åt sig själv i självbedömning och till kompisen i kamratbedömning? Ordet bedömning i detta sammanhang får oss att tänka på vitsord, eller åtminstone självbedömningsblanketter. Den mångsidiga kompetens som behövs i framtiden kan vi öva genom att använda regelbundet olika kooperativa metoder för att ge respons.
Bedömning betyder att vi alla utvecklar våra färdigheter i att kunna ge och ta emot respons som utvecklar verksamheten, genom att ha våra egna och de gemensamma målen i åtanke.
Således betyder självbedömning först och främst att man delar sina tankar med andra och samtidigt lär sig nytt. Delar jag mina erfarenheter med andra? Låter jag mina idéer flöda fritt? Uppskattar jag kreativitet och kooperativa arbetssätt? Möjliggör jag lärande? Får jag nya insikter med hjälp av andra? Kan jag styra mig själv till att ta reda på nya saker och lära mig tillsammans med andra? Som verktyg för själv- och kamratbedömning kan man t.ex. använda samarbetsinlärning på ett mångsidigt sätt.
I läroplanen beskrivs själv- och kamratbedömning så här:
- Skapar förutsättningar för att reflektera över skolarbetets framskridande
- Handleda eleverna att även i grupp observera olika faktorer som påverkar lärande
- Hjälpa eleverna att förstå målen och att hitta de bästa metoderna att nå dem
- Lärarna ska hålla gemensamma utvärderingssamtal i undervisningsgruppen
- Visa många olika sätt för att lyckas med att uppnå målen
- Utveckla utvärderingsdiskussioner eleverna emellan, dvs. kamratbedömning, som en del av gruppens arbete. Det här utvecklar samtidigt elevens färdigheter till självstyrning.
- Möjliggöra att varje elev kan bli medveten om sina framsteg och förstå hur hen själv kan påverka sitt lärande och sin framgång i skolarbetet.
Läroplanen betonar på många sätt färdigheter för samarbete, växelverkan och självstyrning. Eleven har en aktiv roll. Kunskap som man skapat tillsammans är ofta intressant och motiverande för eleven. Målen kan vara lättare att förstå, om man får bearbeta dem tillsammans med andra.
Samarbetsinlärning
Samarbetsinlärning är en form av grupparbete, där gruppmedlemmarna ansvarar för att målen uppnås. Metoden kan användas som stöd för lärande och bedömning, eftersom det är ett effektivt sätt att ge och ta emot respons. Målet är att alla gruppmedlemmar bär ansvar för lärandet och att läraren är en handledare, som möjliggör lärande.
Samarbetsinlärning betyder att gruppen arbetar målinriktat tillsammans för att lära sig något nytt. De diskuterar sina idéer och erfarenheter med andra. Gruppmedlemmen reflekterar även över sitt eget lärande, så att hen kan dela sina tankar och erfarenheter med de andra. Det centrala är eleverna och deras behov och mål, även i bedömningssituationen. Ifall man vid bedömningen använder sig av metoder för samarbetsinlärning, kan det väcka ett intresse för att lära sig mer, både enskilt och tillsammans. När bedömning fungerar som bäst, innehåller den diskussion om sådant som eleverna upplever som viktigt samt hur de kan hjälpa och handleda varandra även i fortsättningen. Samarbetsinlärning är en elevcentrerad metod, som kan öka elevernas aktivitet, lärande och även trivseln. Mha. samarbetsinlärning kan man få in elevernas samarbete och arbetslivsfärdigheter i bedömningen på ett naturligt sätt.
Samarbetsinlärning som metod för bedömning betytyder att gruppledaren (läraren eller en elev):
- Förtydligar målet tillräckligt redan under lärprocessen. Förtydligar målet för bedömningssamtalet. Vilka var målen för uppgiften och hur uppnåddes de? Vad lärde vi oss av uppgiften och hur kan vi tillämpa det i fortsättningen?
- Fokuserar på frågorna. Alla ansvarar för svaren. I gruppen handleder alla varandra och genom det lär man sig nytt och får nya idéer.
- Ser till att alla strävar till en dialog: lyssna, respektera, avvakta och tala oförställt.
- Uppmuntrar till många olika synvinklar, utmanar. Knyter ihop diskussionen med hjälp av öppna frågor. Repeterar, reflekterar, gör sammandrag och handleder eleverna att använda dessa även i självvärderingen.
Källa: Johannes Partanen : Tiimivalmentajan parhaat työkalut.
