Formativ och summativ bedömning

ALLMÄNT

Bedömningens olika funktioner (i förhållande till tid):

• Diagnostisk bedömning kartlägger utgångsläget (t.ex. diskussion innan man börjar med ett nytt tema/innehåll)
• Formativ bedömning styr och stödjer under lärprocessen (sker i samverkan, t.ex. uppmuntran, respons)
• Summativ bedömning mäter slutresultatet: vilka mål har man uppnått?
• Prognostiskbedömning förutsäger framgång (t.ex. inträdesprov)

I praktiken är fördelningen inte riktigt så här tydlig. Exempelvis kan man enligt Najat Ouakrim-Soivio beskriva förhållandet mellan formativ och summativ bedömning som en fläta, där de båda olika bedömningsmetoderna förekommer i tur och ordning:

• Bedömningen under lärprocessen består mest av formativ bedömning, men även summativ bedömning (efter lärprocesserna)
• Läsårsbedömningen är en helhetsbedömning av elevens framsteg och lärande under hela läsåret (t.ex. summativ slutbedömning)

SUMMATIV BEDÖMNING

Bedömning under studierna innefattar även den summativa bedömningen av nivån på elevernas kunskaper som görs efter lärprocessen. Resultaten tillkännages eleverna i form av ett betyg eller bedömningsinformation. I slutet av läsåret får eleven ett läsårsbetyg. I betyget måste det nämnas om eleven uppflyttas till följande årskurs eller om eleven stannar kvar.

Den summativa bedömningen är lättare att genomföra om man sköter den kontinuerliga, formativa bedömningen väl och eleverna är medvetna om hur deras arbete och lärande framskrider i förhållande till målen. För det mesta har eleven och läraren då samma åsikt om vitsordet/bedömningen.

• Mångsidig kompetens ska bedömas åtminstone i slutet av årskurs 2 och årskurs 6.
• Bedömning av mångsidig kompetens utgör en del av bedömningen i de olika läroämnena. För att underlätta den biten har vi skapat en frasbank och bottnar för mellanbedömningssamtal (på finska).
• Den summativa bedömningen beskriver kunnandet i förhållande till läroämnets mål(precis som den formativa bedömningen).

I läsårsbetyget bedömer man verbalt eller med siffervitsord:

• Målen som eleven uppnått
  • i de olika läroämnena
  • inom mångvetenskapliga lärområden
  • uppförande

EXEMPEL: SUMMATIV BEDÖMNING VID LÄSÅRETS SLUT (förenklad version. Läs läroplanens text här.) 

Inom nybörjarundervisningen handlar bedömningen främst om mångsidig kompetens, elevens lärande och framsteg och huruvida målen i de olika läroämnena uppnåtts.

I åk 3-6 ges respons på mångsidig kompetens. Man ska även berätta hur elevens lärande framskrider i relation till målen samt vilket kunnande eleven visat i förhållande till kriterierna för goda kunskaper i de olika läroämnena.

Slutbedömningen baserar sig på dessa tre frågor (väldigt förenklad version):

• Har eleven uppnått målen för lärokursen i läroämnet? (målen M, inte innehållen I)
• Hur har eleven uppnått målen? (M)
• Vilken är elevens prestation i relation till målen och kriterierna för slutbedömningen? Svaret är slutvitsordet.

KONTINUERLIG, UPPMUNTANDE BEDÖMNING (formativ) – motiverande och handledande bedömning

 Den viktigaste delen av bedömning är den kontinuerliga bedömningen. Kontinuerlig bedömning sker i handledande och uppmuntrande växelverkan mellan eleverna och lärarna. Eleven får information om sina framsteg i studier, arbete och uppförande. Tyngdpunkten är att handleda lärande, arbete och uppförande med hjälp av respons. Ett mål är även att främja elevernas färdigheter i självbedömning och kamratbedömning.

• Det är lärarens uppgift att skapa situationer, i vilka man i växelverkan ger och får motiverande och beskrivande respons som för lärandet vidare.
• Växelverkan som analyserar och löser utmaningar i lärandet.
• Handleda eleven att ställa upp mål och välja nyttiga inlärningsstrategier.
• I Finland ger man inte respons på personlig nivå.

Kännetecken för bra respons:

• Tydlig målbeskrivning
• Information om elevens prestation
• Tips för hur eleven kan uppnå följande mål (på ett uppmuntrande sätt).

Bra respons fokuserar främst på färdigheter i att lära sig att lära. Om du vill utveckla elevernas färdigheter i att lära sig att lära, ska du ge respons på processnivå och metakognitiv nivå (bl.a. förmåga till självreglering). Respons ges oftast på uppgiftsnivå, men det är inte en effektiv metod om man vill utveckla elevens färdigheter i att lära sig att lära.

(Hattie & Timberley, 2007, Päivi Nilivaara)

RELATIV BEDÖMNING

– Jämför elevernas resultat sinsemellan. Inverkar på vitsordet/responsen som ges.

• FÖRBJUDEN